My first Twins Game!

Åtta-dollars-underhållning. Perfekt. Satt inte på den fotogeniska sidan av Target Field, med utsikt över skylinen - men med priset på biljetterna, så var jag bra nöjd ändå. Att det blev två homeruns och 9-3-vinst mot Cleveland, var inte heller så dumt. Inte Budweisern, hot dogen eller popcornen heller. Claire hade med sig en "fluorescent green" poster, som sa: "CIRCLE ME, BERT, I'M AUSTRALIAN". Men Blyleven ringade inte in oss - den här gången. Tror det blir återbesök på onsdag.

Roadtrip to down South

I söndags kväll hoppade jag, min svägerska Marie och hennes syster Angelica på en Greyhound bus, som skulle ta oss till Texas. Inför 22 timmars bussfärd, bunkrade vi upp med bagels, beef jerky, samt PB&J. Så här var utsikten ca tjugo av timmarna.
Men vi hade några stopp, bland annat i Des Moines och Kansas City. Det här är Tulsa, där vi bytte buss.
Sen in i tredje bussen och titta på greyhounds i åtta sista timmarna. Sista biten blev 35-40C utan AC. Men vi kom fram till slut, svettiga och utmattade och avslutade första kvällen med stor stek och vitlökspotatismos, på ett steak house i Irving.
Första och enda hela dagen i Dallas, startade vi med tåg till Fort Worth.
kåbåjsare
Ordentliga tjurar på gatan
En pojke med cowboystövlar i Fort Worth.
Everything really IS bigger in Texas! Där fanns minst en rullstolsbunden tjockis på varje buss, tågen hade två våningar och stekarna var enorma.
Efter en omgång Mexican food, tog vi oss in till downtown Dallas. Det här är gatan där JFK blev skjuten.
De har markerat två kryss på gatan, som signerar när de två skotten träffade presidenten.
Bild från ett av kryssen. Fönstret näst-längst upp till höger är rummet där skotten avfyrades. Där finns ett "6th floor museum" nu, som vi också besökte.
Dallas. Tornet var avstängt, då de höll på att sätta upp julbelysning.
Last stop: Baseball i Arlington. Texas Rangers mötte Detroit Tigers. Från taket på baseball-arenan kunde vi även se Dallas Cowboys nya arena, som visas på bilden. Det här är platsen där Super Bowl XLV ska hostas.
Min första MLB-match! God stämning, 20C, fyrverkerier vid homeruns och $1 hot dogs.
Väldigt intensiv dag och nu har jag ännu en stat att checka av på kartan. Och jag hittade min sista state quarter till samlingen! Nu startar nedräkningen till LA.

Min vardag

Dagarna sen jag kom hem från Europa, har sett ut ungefär så här:
Den här familjen är just nu i en fas, där India gör sitt yttersta för att vara tio år äldre än vad hon är (nu vet jag hur det är att bo med en tonåring - förlåt mor och far), där modern hälften av gångerna är offer för fighterna i huset och som hälften av gångerna skapar dem själv. Violetta och jag är i en fas, där vi ignorerar resten, spenderar timmarna tillsammans och märker hur kul det är att umgås med vettigt folk. Jag lär henne att läsa och får ta del av lyckan, då hon för första gången lyckas läsa ett svårt ord. Jag hjälper henne att lära sig att cykla, trots att min värdmamma tycker att India borde lära sig först, och tar emot hennes ivriga kramar när hon för första gången cyklar femtio meter på egen hand. När jag berättade för Neroli att Violetta lärt sig att cykla, så svarade hon: "Oh. That's nice. Now, this is what I want you to do today..." Kommer att sakna min V väldigt mycket.
Några av de senaste knasigheterna i den här familjen:
Barnen har förstått hur gott det är att ha is i sitt vatten. När deras moder såg att de drack isvatten, så gick hon i taket och förklarade att de skulle se det som "a last treat of the summer". Is i vattnet är numera förbjudet i det här huset, av anledningen att det skulle vara "onyttigt". Jag frågade min värdmamma hur fryst vatten är onyttigt och hon svarade att det fryser matsmältningen.
När barnen vill ha en andra frukt, så måste jag säga nej. Att äta mer än en frukt under dagen, är alldeles för mycket socker.
Fick en avhyvling av min värdmamma, för att jag lärt Violetta att hjärtat sitter i mitten och inte på vänster sida, som många tror. Att det är aortan som pumpar ut blod på vänster sida och att det är därför det känns som att hjärtat sitter där. Tydligen hade min värdmamma lärt henne höger och vänster med hjälp av hjärtat och sa suckande att "ja, lär du om henne nu, om du kan!" FYI, det tog inte många minuter att lära henne en annan (och korrekt) regel.
Violetta, som är väldigt fysiskt lagd och en kanonbra gymnast, fick inte flytta upp till "advanced beginners". Hon är kvar i "beginners", eftersom India är kvar där och eftersom att India har svårt och hantera att inte vara bäst i allt. Tar mig tillbaka till lågstadiet, då jag istället för att få svårare uppgifter, fick agera extralärare åt mina klasskamrater.
Iallafall.
Idag är min första lediga dag av tio, och den började med att jag hittade det här i posten:
Lagom tills jag lämnar landet om några veckor. Kul ändå. Nu ska jag till Granny och äta Boullibasse.

Här är jag nu


Gol, Norway

Daytrip to Swanage and to Corfe Castle


Ett litet smakprov från Sandbanks

Violetta Verity Celandine Lacey - looking pretty.
Huset vi bor i tillsammans med tre andra familjer. Andra våningen är vår.
Alicia och V
Utsikt från lägenheten

Och just det...

Jag åker till Sandbanks, England idag.
Ska spendera två veckor här, tillsammans med min värdfamilj. Tycker att jag har åmat mig lite för mycket för min egen smak, inför den här resan. Sexton dagars jobb kommer nog inte bli så farligt, när man får nya platser och upplevelser att njuta av. När nannyn var med förra året, så var bland annat Ann Robinson på besök. Fancy-pants.

American Youth

"I heard you went to that rehab clinic out there, I went there too! We have something in common!"
"I went there as well, that's how I met my guy."
"When did you go? I was there at the same time as Matthew Perry."
"I heard she took some tonight."
När jag hör folk prata om "coke", så refererar jag inte längre till läskedrycken först.

Fortsättning på min lediga helg.

Fredag:
21-årsfest på hotell Double Tree i St Louis Park. En kväll fylld av kortspel, politik och jag + Rohit som firade våra fina betyg.
Lördag:
Följde med Lauren Ingalls Wilder till hennes barndomshem i Dodge Center. Gick på en liten stadsfestival i West Concord, en storlek mindre än Ystadfestivalen. Lika många fulla människor, men inga karuseller. Hatade det den första halvtimmen, då jag fick en sko sparkad på mig, jag ständigt cirkulerades av slagsmål och drägg som inte kunde låta bli att dela med sig av sin skit-öl på min rygg. Men snart började bandet spela, jag träffade mycket intressant folk och plötsligt var det som det borde igen. Bland annat träffade jag en cowboy från Iowa, som kommit till MN för att visa upp sina bull-riding-kunskaper. Har blivit lovad privatlektioner i höst.
Apple Cooper
Cornfields
Mina kompanjoner; Lauren och Jesse.
West Concord
Cover-bandet
Bästa brunchen någonsin hos familjen Cooper.

Min dag

India och Violetta lärde sig att cykla.

Skypade med mor, far, mormor och morfar; som hela gänget satt och åt chokladtårta på Dillgatan.
Åkte till Cedar Point med Naures från Lund.
Körde vi vidare till hans hus vid Lake Harriet; åt snacks, drack vin och kollade på Ciara-videos.
Naures val av snacks...
Och nu tänker jag fortsätta dricka vin, lyssna på herr Linnros och göra mig fin inför stundande 21-årsfest. Imorgon tror jag att jag åker till Rochester och jag tror att jag kommer hem söndag. Vad skönt det är att vara ledig.

Att leva med barn.

Ibland blir jag galen av att umgås med barn. Finns absolut noll rationalitet i deras resonemang och trots att jag bevisar mina påståenden, så räcker det inte.

- Varför tror du att det är så?
- Because!
- Men jag bevisade just för dig att du har fel.
- It still is! You don't know everything!!
Igår hade India och V en diskussion angående matsmältning. India förklarade för Violetta att maten bara går ner till magen. Jag frågade henne var den annars skulle ta vägen? "To your feet!!!" utbrister Violetta frustrerat. India förklarar återigen att "that's why you poop from your bottom--I mean, the food doesn't 'rise up' from your feet again". "It does TOO!!!!" säger V, nu röd som en tomat.
Jag höll mig sansad och googlade "digestion for kids", visade henne alla kroppsdelar och deras koppling till varandra. Men hon tror _fortfarande_ att hon har selleri i fötterna! Min enda tröst är att det kommer att komma en dag, då hon förstår.
Bildas en liknande irritation, när jag säger en sak och Violetta hittar på att jag sagt något helt annat. Det här händer varje dag. Ex:
Jag: I've got two eggs and four pieces of toast.
V: Do you know what you said? You said... You said... "Fwee"... That's what you said. You said "fwee" instead of "three".
Jag: I didn't even say "three", I said "two" and "four".
V: Fwee... That's what you said.
Det är svårt att resonera med personer, vars slutargument är "Jag vet vad jag hörde!" eller helt enkelt "därför".

Lugnet efter stormen.

Efter att mina två töser fått en ordentlig natts sömn och en lång pannkaksfrukost, så bar det iväg till Wayzata och Shawn & Allen. Vi åkte ut med deras båt på Lake Minnetonka, drack lite vin och åt bleu cheese burger på en restaurang på andra sidan sjön. Lyssnade på live band till lunch och ankrade sedan båten i en vik i närheten, för lite snacks och mycket bad.
Allen: "Sara! Very nice to meet you! Where are you from?"
Jag: "From Sweden."
Allen: "Ahhhh SVEDEN! Where in Sveden?"
Jag: "I live down south, close to Denmark."
Allen: "Aaaaaaah SKOOOOWNEH! Do you live in OOOOWHUS?"
Tydligen har Allen och Shawn flera svenska kontakter, vilket inte förvånar mig särskilt mycket längre. Det var också antagligen tionde gången, som jag hör amerikaner diskutera böcker och snabbt ta upp Stieg Larsson som favoritförfattare. Han har verkligen satt Sverige på kartan.
Roger och Allen
Helt okej jobbdag.
Lake Minnetonka
Allen & Shawn

Jim & Shelly's infamous Summer Party

Shelly med döttrar och "adopted daughters".
Ana-Maria med barnen.
Grandma och Grandpa. :)


Kvällen spenderades hos Kirkham's, på deras årliga summer party. Falafel och smoothies på framsidan och 300 gäster, bandet, dansgolvet och dryck på bakgården. Den här familjen upphör aldrig att förvåna mig. Det blev kvalitetstid med gamla bekanta och nya kontakter och, kanske främst, mycket dans och musik. Kvällen tog en absurd vändning dock, när några akrobater just entrat scenen och det blåste upp till en ordentlig storm. Från lite åska, till en vind som svepte med sig tält och bord. Jag tog en unge under var arm och sprang in huset för att ta skydd. Sirenerna gick av och jag satte ungarna framför en film på datorn, medan jag sprang ut och slängde ner parasollen på marken - ett hade redan flugit mot fönstret. Lite halvdramatiskt, väldigt blött och ganska nervpirrande. Det gick över på en timme, jag slängde barnen i säng och gick in till grannen igen, där bandet förflyttat sig till vardagsrummet och växlat till akustiskt. Overall - bra kväll.

BTW

Jag tror att jag har blivit kompis med min värdmamma. Berättar för henne när jag fått A+ på min uppsats eller när jag klarat ett prov. Hon smsar mig när hon lyckats skriva 22 sidor på en dag och berättar hemligheterna bakom ett långt äktenskap. För första gången så tror jag att vi kommer fortsätta hålla kontakten efter att jag åkt hem.
På tal om det. Har börjat intervjua svenska au pairer, som eventuellt ska ta över efter mig. That's right! Ni måste ta er förbi mig, innan ni kommer åt the big boss!

Hunden som log


Alltid innan jag hoppar i Cedar Lake, börjar jag sjunga: "EN DAG SKA JAG STÅ VID NÅT HAV" och tänker tillbaka på Gotland och undrar vilket mitt nästa vatten kommer att bli.
Peggys Sång

Kici Yapi

Tjugo minuter i förväg, fick jag reda på att jag skulle jobba hela kvällen. Oh Roger, du och din framförhållning. Vi skulle åka på Family Day på platsen där flickorna varit på summer camp senaste två veckorna. Mycket typiskt amerikanskt summer camp, bör tilläggas. Sjön, lövskogen, bågskytte, lägersånger (höll på att skriva kampsånger, men är inte det brutalt fel?) och cook-outs. Jag hade älskat det här stället när jag var barn.
Familjen Lacey
"the big great slide"
Sing-a-song (V i rosa klänning och gula pippilotter):


Modest Mouse

Max, Hannes och jag åkte downtown för att kolla Modest Mouse igår. De spelade på Orpheum Theatre, vilket innebar sittplatser på balkongen. Annorlunda upplevelse från när jag såg dem sist; den gången i Köpenhamn tillsammans med Johan Ljungdahl. Vi tog en avstickare från Roskilde -07 och dansade oss svettiga i leriga gummistövlar. Men det var fint den här gången med!
Smakprov:

Ungefär så här ser mina jobbdagar ut.

De är rätt roliga, men efter 12 timmars humörsvängningar är man ganska slut.

Bildregn från John & Sonia's cabin

4th of July-parade
Någon tappade sin ballong.
Parade.
Det var många många grader varmt, så vi tog skydd i skuggan.
Jag och Sam tog en tur i skogen.
My girly-girls.
I hot tuben.
Vi hoppade på vår båt och deltog i en 3rd of July boat parade.
Sonia & Roger
Viv
Beatrice och bästa förrätten - kex och caramelized onions.
What a day.
Jack och Violetta
The dock. Efter att ha lagt barnen igår, hoppade jag i vattnet och tog en simtur under fyrverkerierna. Nästan lite för idylliskt.
Och så några bilder från lill-kameran:
Jag och Violetta strax innan John tog oss tubing.
4 juli hos Jack och Susan.
Mor och dotter
Strawberry shortcake, åhhh...
Yup. Jag försökte också.
Agnes i hundformat.
En del av Jacks och Susans stuga.
På väg till båten.
Kickball hos Connor's.
En eftermiddag hos grannarna.

Midsommarafton in Minnesota

Gårkvällen började med att "severe thunderstorm warnings" utfärdades i Hennepin County, lagom tills jag skulle köra och hämta upp Tin-tin i uptown. Trotsade pölarna på gatorna och skyndade mig för att hämta min kompis, innan vi körde vidare till Granny och Steve. Har aldrig varit med om liknande vattenmassor, men vi missade visst (tack och lov) det värsta.
Så. Vi kom fram iallafall. Och vilket idylliskt midsommarfirande det blev. Vi kunde varken klä majstången eller dansa runt den p.g.a. regn, men jag tyckte att den var helt perfekt som den var. Granny hade spenderat hela dagen med förberedelser inför kvällen. Det serverades nypotatis, matje- och senapssill, diverse ostar och rökt lax, knäckebröd, ägg, kaviar, gräddfil (och korv i bröd för kräsna utbölingar)... Och en helt makalös jordgubbstårta till efterrätt. Jag skrev ut texten till "Hell and Gore" för icke-svenskarna och det dracks Akvavit och öl. Och Coca för assignated drivers som jag själv. En perfekt mixad kväll av amerikanskt, svenskt och franskt.
Tog inte många bilder, men här är ett smakprov av kvällen.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0