Midsommarafton in Minnesota

Gårkvällen började med att "severe thunderstorm warnings" utfärdades i Hennepin County, lagom tills jag skulle köra och hämta upp Tin-tin i uptown. Trotsade pölarna på gatorna och skyndade mig för att hämta min kompis, innan vi körde vidare till Granny och Steve. Har aldrig varit med om liknande vattenmassor, men vi missade visst (tack och lov) det värsta.
Så. Vi kom fram iallafall. Och vilket idylliskt midsommarfirande det blev. Vi kunde varken klä majstången eller dansa runt den p.g.a. regn, men jag tyckte att den var helt perfekt som den var. Granny hade spenderat hela dagen med förberedelser inför kvällen. Det serverades nypotatis, matje- och senapssill, diverse ostar och rökt lax, knäckebröd, ägg, kaviar, gräddfil (och korv i bröd för kräsna utbölingar)... Och en helt makalös jordgubbstårta till efterrätt. Jag skrev ut texten till "Hell and Gore" för icke-svenskarna och det dracks Akvavit och öl. Och Coca för assignated drivers som jag själv. En perfekt mixad kväll av amerikanskt, svenskt och franskt.
Tog inte många bilder, men här är ett smakprov av kvällen.

Hemma efter många om och men och avstänga vägar.

Inte så mycket tornado damage den här gången, men desto värre skyfall.
Ett par kilometer från mitt hus. Ingen riktig midsommar utan regn!

Regn på midsommar? Pyttsan.

Idag ska vi dansa små grodorna i tornadovarning.

For you Americans that are not familiar with the Swedish Midsummer celebration.

"This is celebrated on the weekend coming closest to the real midsummer day, 24th of June. A mass exodus takes place just before with thousands of Swedes evacuating the towns and cities and heading for their weekend cottages in the country. They erect a maypole, erect being the operative word as in fact it is a pagan symbol of fertility. It looks like a long thing with two round dangly bits! They dress it up in leaves and flowers (the maypole, that is) and then spend the afternoon dancing around it pretending to be small frogs. It’s true.

Swedes eat new potatoes and pickled herring (of course). Before long, it is not only the herring which is pickled as they do end to imbibe large quantities of beer and akvavit. No wonder they dance like frogs afterwards. Another important dish on the menu is fresh strawberries and cream. No foreign watery, tasteless EU-regulated strawberries, but large, curvy, juicy, sweet Swedish ones."

 

Försöker komma fram till vilket midsommarfirande jag tyckt bäst om. Jag tyckte om år 2008, då jag firade med kusin i Smögen. Idylliskt landskap och ett Baden som var på G, men utan både sill, nubbe och nypotatis, då butikerna hade stängt när jag anlände. 2005 i Therese stuga pratade vi länge om, men jag tror att jag har förskönat den upplevelsen; för hur kul kan jag ha haft när jag var sjuk i körtelfeber? Midsommar 2007 ska vi inte prata om, då jag spenderade halva kvällen i en fallgrop. 2006 var bra. Ett trettiotal "nära" kompisar samlade på landet, med vädret på vår sida, midsommarstång, pool, obefintlig sömn och alldeles lagom mycket intriger för en 16-åring. Imorgon firar jag midsommar hos min granny med några låtsas-svenskar och några icke-svenskar. Jag tror att imorgon kommer att bli en favorit.


På andra sidan Cedar Lake.

Besökte idag för första gången "the Hidden Beach" vid Cedar Lake. Ana-Maria, Curtis och Paul lockade dit mig. Kan beskrivas som som en amerikansk estetar-strand. Majoriteten såg ut att medverka i Miami Ink och om inte örsnibbarna var töjbara, så var åtminstone den lilla stråhatten eller koi-fisken på plats. En gay guy i speedos visade upp sina hula hoop skills. Där finns en mud pit som ungdomarna brukar roa sig i. Följde med och skulle titta på när Curtis och Paul slängde sig i, men där fanns redan en naken, äldre man på plats och... tvättade sig, hoppas jag. Han såg ut lite som en korsning av en nyfödd råtta och Lord Voldemort.
Gav upp ganska snabbt, för nu tänker jag slänga mig i min gröna T-shirt och joina resten av "We got the runs"-folket på Cedar Inn. Förhoppningsvis får jag tid till en pepperonipizza innan allvaret börjar.
Glad midsommar.

India, Elsa och Violetta gör sig fina inför ett Ben & Jerry's-besök.


Nej, Jessica, jag knäckte inga pinnar den här gången. Jag bad om gaffel.

Sex dagars ledighet firades ikväll tillsammans med Tino och Claire. Sushi vid Lyndale och vin till sent i Kenwood. Tillvaron här blir så mycket lättare när det är sommar.

A lesson in Swedish

"The Swede is a person of few words.

 

Eng: Excuse me, I didn’t quite catch what you were saying.

Swe: Va? (vah?)

Literal translation: What?

 

Eng: Sorry for bumping into you like that. So terribly

clumsy of me.

Swe: Oj! (oi!)

Literal translation: Oh!

 

Eng: It’s you! How lovely to see you!

Swe: Nej, men! (nay men)

Literal translation: No, but!

 

Eng: How are things with you?

Swe: Annars? (an ass)

Literal translation: Otherwise?

 

Eng: Excuse me, may I disturb you for a second?

Swe: Du

Literal translation: You

 

Eng: Could I have a pint of your best bitter please.

Swe: En stor stark

Literal translation: A big strong one

 

Eng: Shall we treat ourselves and indulge in a schnapps?

Swe: En liten djävul? (en liten yayvull)

Literal translation: A little devil?

 

However sometimes English is just that bit more concise:

 

Eng: Mind the gap!

Swe: Tänk på avståndet mellan vagn och plattform när ni

stiger av.

Literal translation: Think of the gap between the carriage

and the plattform when you alight."


Solen tittade fram.


Art show

The results after first week of summer camp.

Public Holidays

"Yes, Sweden has its fair share. But they are not enough. ’Swedes are world best’ (one of their favorite phrases) at finding excuses for not being at work. They created the ’squeeze day’, explained once by a Swede as ’a day squeezed in between a holiday and a weekend. We have worked for it, so it’s not a free day really’. Translated this means that if there is a public holiday on, say, the Thursday then they don’t think it’s worth going into work just for one day before they’re off again at the weekend. The Friday, in this case, is a squeeze day. They accumulate time by working four minutes extra every day so they reckon it’s not a holiday but time off in lieu of the overtime. Get it?

If they are lucky, the Swedes can enjoy what can only be described as a ’squeeze week’ during the first week of May. There’s the weekend, then a squeeze Monday as Tuesday is the 1st of May and a public holiday. Hopefully Ascension Day falls on the Thursday so it’s no good going to work on the Wednesday and the Friday is squeezed between Thursday and Saturday and before you know it it’s already the following weekend."


Min första tornadovarning.


Det utfärdades en tornadovarning i Twin Cities-området idag. Hennepin county (som jag bor i) befann sig i status "Tornado watch" halva kvällen, men hamnade utanför riskzonen lagom tills jag skulle iväg på kickball. Annorlunda upplevelse. Så fort jag kom utanför dörren, så var allt knallgult. Som om jag bar solglasögon. På de ställen där tornadon tog sig fram, föll det hagel i apelsin-storlek. Tack och lov så kom ovädret inte närmre än några zip codes härifrån den här gången. Tornado season is officially here.
(Bilder från http://startribune.com. Tagna ca två timmar härifrån.)

Swedish tax

"Governments in Sweden have spent years convincing Swedes that their money isn’t really their own. But the Swede is a person of great initiative and has developed a few ways of keeping a few crowns for himself. Nobody is allowed to get rich. If people in other countries see someone drive round in a flashy sports car, they may exclaim ’Wow! What a cool guy!’ In Sweden they’ll say ’What a tax-dodger’."


Albert's

Åkte norrut och hälsade på Granny och Steve i deras pittoreska lilla hus. Vi drack cider på solsidan, bland vildvuxna syrener och åkte sen vidare till Albert's, där jag åt min första alligatorburgare. Ja, riktigt krokodilkött, direktimporterat från Florida.
Smakade som en riktigt god köttbulle.

Swedish small talk

"Swedes call this ’cold talk’ or ’dead talk’ which more or less sums up their opinion of it. Not being first in the queue when God dished out conversational talent, Swedes limit themselves to one major topic of conversation - the weather. Sweden is so large that it has all kinds of weather at once which is very convenient as there is always something to talk about."


Små glimtar.

Ur just en nostalgisk aspekt, kan det vara riktigt underhållande att arbeta med barn. Ibland ser jag någonting som görs annorlunda här. Då tänder jag till och berättar/visar hur vi gör i Sverige. Exempelvis när barnen kommer och har hittat frön från lönnträdet. "Oh, look how many noses you've found!" utbrister jag och får två blanka ansikten i gensvar. "Sara... These are helicopters", säger India lite hånande och slänger upp dom i luften, för att iaktta hur dom virvlande faller mot marken. Jag tar upp dom igen, delar själva fröet i två och klistrar fast vingen på näsan. Och gav dem minsann så de teg.

Men jag tycker det är lika roligt att se saker som påminner exakt om min egen barndom. När jag och India idag hade lämnat Violetta på en playdate, så fick hon berätta för mig hur jag skulle köra och när jag skulle svänga, för att vi skulle kunna ta oss hem igen. Tänkte snabbt tillbaka på söndagarna, för tio-femton år sedan, då jag och resterande familjemedlemmar hyrde Edvinshemsskolans gymnastiksal på morgnarna. Där fick jag och mina äldre brödrar springa av oss, hänga i "lianer", spela bandy, klättra i ringar... Men vad jag särskilt minns är inte just dessa timmarna, utan vägen tillbaka. Mor tog Marcus och Johan i en bil och jag åkte med far i en annan. En söndag bestämde han sig för att _jag_ skulle få visa vägen hem. Ni som har en aning om hur utvecklat mitt lokalsinne är i vuxen ålder, kan tänka er hur det var när jag var sju. Ett par timmar, några sightseeing-turer i Ystad och många återvändsgränder senare, så kände jag igen mig och vi kom äntligen hem. Mor förstod inte varför det tog så lång tid för oss, men far förklarade kort och koncist för henne att "Vi tog Saras väg idag".
Några veckor senare, så hade senvägen utvecklats till genväg och antalet återvändsgränder var nollsiffrigt. Idag är det mycket lättare att objektivt se fördelarna med att ta "min väg".

The social Swede

"Invited to dinner - 1

They take the paper off a bunch of flowers before they ring the doorbell of their hosts for the evening. It’s rather like unwrapping a Christmas present before you give it to someone. Nobody ever knows where to put the paper once they’ve screwed it up. Usually the hostess end up taking it. A bunch of pretty flowers in one hand and a soggy, screwed up piece of wrapping paper in the other.

 

Invited to dinner - 2

The person sitting next to you at the dinner table will offer you a lump of butter on a wooden knife. It is not some ancient superstitious Viking ritual whereby the knife has to be passed once round the table. It’s quite simply the height of politeness to offer your neighbor some butter on a knife. What you do if there’s not enough butter on the knife or if there is some left over, goodness knows. But there’s no need to pass it on to the next person as he’s busy handing butter to someone else.

 

Invited to dinner - 3

Swedes are very polite guests. They show much appreciation for the food. They guess the ingredients, enquire how it was cooked, wonder where the ingredients were bought and ask how long it needed in the oven. In fact, most guests ask for the recipe and this is the greatest of compliments. They eat and mutter ’This was good’ which is rather strange as they are still eating it."


Swedish Conversation

För en tid sedan, läste jag en bok (eller snarare ett häfte) av Colin Moon, kallad "Sweden - the secret files". Gav samma bok till mina värdföräldrar i välkomstpresent, när jag anlände i oktober, för att förbereda dem på vad som komma skulle. Nu tänker jag då och då bjuda på utdrag från den här boken, för det är för bra och för "spot on" för att hållas hemligt i bokhyllan. Om några amerikaner läser med hjälp av google translate - nu blir det lättare för er att förstå både bloggen och varför jag beter mig som jag gör. Och ni svenskar - ska bli kul och se om ni känner igen er. First out: the Swedish conversation.

"When Swedes say something, they mean exactly what they say. No more, no less. There is usually no hidden meaning and they don’t have to read between the lines. There are few fantastic metaphores in daily conversation, and exaggeration, a string of vivid adjectives and enhancing repetitions are often viewed with suspicion. Try retelling something that happened and embroider a little to make the story more stimulating. After a while the Swede will correct you  as your version is beginning to stray from what really happened. ’And then there were loads of people who’, ’There were five people’ says Sven. ’And then after half an hour they came and’, ’20 minutes’ says Sven ’They came after 20 minutes’. Elaborate story-telling has never been possible in Sweden.

Swedes are extremely good listeners. Sometimes it’s difficult to tell whether they are thinking about what you said or if they have mentally gone  to lunch - but they are listening to every word. The marvelous thing is they don’t interrupt. Interrupting is a sign of bad manners. They patiently wait for their turn to express themselves concisely and precisely. Sometime they have to wait for rather a long time. Especially when meeting with foreigners.

Swedish women sometimes sound as if they have a breathing complaint. When they agree, they breathe in and say ’jahhhh’. Or they inhale and say ’nejhhhh’. They are not about to pass out in an asthma attack. They are just participating in the conversation.

Swedes have a tendency to state the obvious. If you meet an acquaintance in a shop he’ll probably say ’Oh, so you’re out shopping’. Or, if you meet somebody you know out strolling in the countryside he’ll say ’Oh, so you’re out walking’. The temptation is to say ’No, I’m playing the piano’ but don’t. Sarcasm doesn’t go down too well."


A foggy weekend at Lake Superior


Gooseberry falls
Palisade Head
Annas stuga
Sam
Utsikt från "verandan"

Kickball yaaay


Två år tidigare.


Balen, studenten, Siesta. Två helt otroliga veckor och den enda tidpunkten på året då jag saknar Ystad.

En summering av min Memorial Weekend.

Så. Tillbaka från min tredje New York-tripp. Den här gången besökte jag dock inte "the city", utan istället Nerolis väninnas "sommarstuga" i Bridgehampton.

Hade väldigt låga förväntningar, efter ständigt återkommande förvarningar från både värdmamma och från familjens förra au pair. Förstår inte vad de har svamlat om. Har haft den i särklass bästa helgen tillsammans med flickorna, sen jag kom hit i oktober. Dagarna spenderades i poolen eller i jacuzzin. Den brazilianske kocken stod för matlagningen. Jag delade vårdnad om tre barn, tillsammans med 7-årige Samuels nanny Vivian (vars förra arbetsgivare var Madonna). En dag åkte de två familjerna till båten för lunch och cruise och plötsligt hade jag fyra timmars rast. Då tog jag en Red Bull och satte mig i jacuzzin, simmade några längder i poolen och la mig för lite läsning och en tupplur på en av altanerna. På kvällarna hade de tre barnen privatlektion på tennisplanen. Åtminstone India; de andra två var mer intresserade av att plocka blommor. Och inte att förglömma - pojkens lekrum, som vi spenderade en del tid i. Där fanns bl.a. ett air hockey-bord och en karusellhäst. I det angränsande rummet fanns en biosalong. Varför skulle jag ha låga förväntningar?
Och hur resan gick? Hur smidigt som helst, för en gångs skull. Trodde jag. När vårt plan hade lyft från JFK och vi hade spenderat c:a en timme i luften, så märker jag hur mannen i sätet framför mig tittar över axeln och, ganska våldsamt, fäller tillbaka sitt säte. Jag rättar mig och tar ner mina knän, samtidigt som jag ser att han tappat sin hatt. När jag just ska sträcka mig för att ta upp den, så märker jag att hans beteende är direkt onaturligt. Innan jag hinner reagera ytterligare, så stormar hans hustru upp från sitt säte och vrålar: "He's having a seizure!!!". En handfull passagerare regarerar på studs och ropar till besättningen: "Is there a doctor or nurse on this plane?!". Och visst fanns det två läkare ombord, tack och lov, som hjälpte honom att få tillbaka sin puls. Några ögonblick senare bestämde sig piloten för att vända tillbaka mot New York, så att mannen kunde få sjukvård så kvickt som möjligt. Det här var den enda dramatiken som min långweekend inkluderade.
Nästa tripp från huset blir på fredag, då jag tar mitt pick och pack och kör upp till Lake Superior, för tre dagars fiske, sol, öl och bbq.

En bråkdel av Hamptons


RSS 2.0